Händelserik stund i S:t Månslyckan

Trots regntunga moln beslöt vi oss för ett kolonibesök med Katja när hon kom vid 3-tiden för att vara hos oss till imorgon förmiddag. Efter viss övertalning lyckades vi få Katja att ta på sig lite varmare kläder och inte bara den tunna ballerinaklänningen som hon älskar. Det fick bli en kompromiss, en både-och-lösning. Det var roligt att cykla och härligt att komma till kolonin, tyckte Katja. Kanske det är sista besöket i trädgården för i år, denna regniga nästsista augustidag.

Claes var redan på plats och välkomnade.



Mellan regnskurarna gav Claes sin trogna cykel service och Katja kollade intresserat. Sen fick hon prova cykelhjulets möjligheter. Har Katja en framtid som alternativ kompositör kanske? Hursomhelst är det kul att experimentera!



Vi hittade några smultron i den frodiga vildvuxna trädgården, och även lite blåbär. Det är premiär för blåbärsbuskarna.

Några av de många höstblommorna i St Månslyckan:

Titta så många rosor! jublade Katja. Och alla i en fyraårings ögonhöjd...


Så kom regnet och vi stack in i stugan och hade kul med en ballong som Claes blåste upp och släppte så att den flög vilt, med många repriser och glada tjut. Men i hörnet stod ett paraply och väntade på en nyfiken liten tjej...

Det är skönt att känna sig trygg under ett stort paraply när det regnar så mycket. Lite spännande också. Fast det var ändå gott att komma in i det torra efter ett tag.



När det blev uppehåll plockade vi en fin höstbukett med sju sorters blomster som Katja körde hem till Lilla Fiskaregatan.

Välsignade koloniträdgård! Den har alltmer blivit vårt paradis. Och vi märker hur Katja stortrivs där också. Det känns helt rätt för oss att Paradis på ursprungsspråket persiska betyder trädgård.

Regn

--Jag gillar regn, säger Katja när jag hämtar henne på dagis på måndagseftermiddagen. På vägen till Triangeln, "Triangelen", där vi ska sammanstråla med Claes, spanar hon in bra pölar att hoppa i. Det gäller att navigera bort från de största pölarna, för vi tre ska på restaurang. Det är en ovanlig måndag, och en festlig början på veckan.

Medan vi sitter och myser på La Couronne får växterna i kolonin en ordentlig rotblöta, härligt!

Vårt lilla vindögas regnvåta ruta

Regnord... Visst låter nederbörd torrt? Men ta ösregn, störtskur, skyfall, där har vi blöta ord! Som passar till den här bilden:

I Lund kommer det lagom mycket nederbörd den här gången.

Sen läser vi om Louisiana...

Sommarhelg på Öland

Öland - för mig bl a ett kärt återseende med Solveigs och Kajs hus där jag fick bo när jag jobbade på Kalmar högskola och veckopendlade från Malmö för sju-åtta år sen; och för Claes, första besöket sen han som tioåring tältade här med familjen på en av deras fåtaliga semestrar. I flottan hade han åkt under bron men nu åkte han för första gången på den.

Det ösregnade så gott som hela tiden, ett nästan oupphörligt skyfall, men det blev ändå en härlig helg - först hos Kaj och Solveig och sen hos de nyblivna Ölandsborna Inger och Åke, goda vänner alltsedan Hultsfredstiden.

Snorpan under några regnfria minuter i Hammarby

Regnet skvalade men Kaj tände brasan och vi satt
och pratade och hade det hur mysigt som helst.

Men vi gjorde också bilutflykter, t ex till Norrgården
där man kan köpa fina jordbruksprodukter.

Som på många andra ställen på Öland är det självbetjäning
och man litar på folk.

Fast även här har man haft åsikter om "de andra". I den intressanta
Naturum-butiken vid Långe Jan finns den här beskrivningen av

öst-ölänningar och väst-ölänningar. Trots att ön är så smal!

På kvällen hindrade regnet det planerade grillandet men det hindrade inte kocken från att laga en god middag. Sen satt vi i brasans sken medan regnet piskade mark och hus, och vinden tilltog därute i mörkret. Hitchcockstämning...

På söndagen körde Kaj och Solveig oss till Karlevi, där Åke och Inger tog emot med lilla Ida, som nu är Ölandspudel. De trotsade regnet för att Claes skulle få återse Karlevistenen som han mindes sen barndomsresan.

Vi hann också besöka Ölands örtagård och konstgallerier, som Bessies i Vickleby invid Karlevi, som hade varit en av stationerna på en oförglömlig tipsrunda när vi firade Åkes 60-årsdag.
Där såg vi en sorts buske som vi inte kände igen. Vet du vad den heter?

Den här närbilden av den regndroppssmyckade blomman blev möjlig tack vare det "omöjliga" vädret. Claes lade in några andra bilder på sin egen blogg .

Så mycket man kan uppleva på en kort helg hos vänner på Öland...