Vårkänning

...eller "State of the Colony".

Ett vårtecken är kanske att man får en lust att se hur det står till med kolonistugan? Visserligen har jag varit där vid några tillfällen under vintern och fyllt på fröautomaten för småfåglarna men inte känt en längtan att stanna där en längre stund.

Nästan all snön har försvunnit och jag hoppas verkligen att det inte kommer mer snö nu! Enough is enough! Misstänker att det är fler än jag som önskar att Våren får en chans innan det är dags för Sommaren.

När jag betraktar kolonin så här "naken" innan allt formligen exploderar i växtkraft, är det lättare att planera och fundera på kolonins framtida utseende. Omvandlingsprojektet kanske kommer igång under 2014?

Tänk att man kan glädjas så åt dessa små knoppar som trotsar vinterkylan! Vad det är? Har inte den blekaste aning! Trots att jag borde veta vid det här laget är det alltid en härlig överraskning att se vad som kommer upp.

Gästbloggat av Claes

Fantasia på Vita Huset

Hade privilegiet denna kväll att jobba under konserten "Fantasia" med Lunds Akademiska Blåssymfoniorkester i Aulan på Universitetshuset!

Med min iPhone spelade jag in finalstycket "Pomp and Circumstance" av Sir Edward Elgar. Nästan så det rycker i armen och man vill vifta med "Union Jack" - så pampigt är/var det!

Musse Pigg-maskoten hade någon i publiken tagit med från Disneyland Paris.

Ett alldeles för kort (fick tyvärr inte med mer) smakprov av "Firebird Suite" av Igor Stravinsky. Aulan kommer verkligen till sin rätt med så här pampiga konserter. Man kan bara undra varför inte fler kom och kunde njuta.

Gästbloggat av Claes
Efter ett antal försök lyckades jag till slut lägga upp bilden med ljudklippet. Varför gick det inte från början med en längre del av "Pomp and Circumstance"? Nu kortade jag ned klippet till ynkliga 50 sekunder och då gick det. "Anonymiserade" även bild och ljudfil. Jag tog bild och ljud med min egen utrustning - har alltså inte kopierat någon CD och olagligen lagt ut. Mysko iaf! 

Dunder & Brak i Lundagård

Då vi förberedde oss för att gå till premiären på Jesperspexet "U-137" hördes det dova knallar från Lundagårdshållet. "Det är väl något som firas" sade vi. Så blev det lugnt en stund för att sedan börja knalla igen.

Att det var en pyroteknisk tävling på gång framför Universitetshuset hade vi ingen aning om. Tre lag möttes: Chalmers Pyrotekniska Kommitté, Pyrotekniska sällskapet vid Luleå tekniska universitet och LundaPyrot (Pyrotekniska föreningen vid TLTH). Vi passerade Lundagård precis lagom för att få se det sista bidraget (vems det nu var) och jag fångade en bild och en filmsnutt med min iPhone.

Praktfullt skådespel var ordet! Det var lite Lützen-känsla att passera Lundagård i riktning mot AF...

Min lilla "Trollerilåda" lyckades fånga fyrverkeriet förvånansvärt bra!

En helt annan typ av brak inträffade 1981 (för 32 år sedan) då U-137 fick en högst oönskad närkontakt med Blekinge skärgård. Jesperspexarnas nyskrivna spex med samma namn speglar kanske inte sanningen (vem vet den förresten?) men de gav en mycket underhållande tänkbar förklaring.

Inledningsscenen var inifrån U-137 - en ubåt i Whiskey-klassen (innan just denna fick beteckningen Whiskey-on-the-Rocks i stället) och jag blev smått nostalgisk då jag såg att en av dataskärmarna visade "Pong".

En verklig klassiker om man pratar dataspel! Kan det bli enklare grafik? Inte direkt avancerat men ack så uppskattat. Originalspelet kom redan 1972 men misstänker att det fortfarande var poppis -81. Det finns säkert entusiaster som spelar det än!

Gästbloggat av Claes

På vift med Katja till Tutankhamun och Emporia

För den som inte har möjlighet att besöka Egyptiska museet i Kairo, är ett besök på Malmö Mässhallar ett alternativ. Skynda på att utnyttja tillfället då utställningen med Tutankhamon fortfarande går att se till och med den 17 februari 2013!

Vi ville dela med oss av denna upplevelse med Katja och redan på tåget dit var en "resa" i sig. Hon har så mycket hon vill förmedla! Under den korta trippen från Lund C till Hyllie på sådär 30 minuter avverkades många händelser.

Jag låter bildspelet tala för sig själv.

Hur ska vi på ett rättvist sätt berätta om utställningen? Mycket bra gjord och att allt är kopior glömmer man snabbt men ändå inte. Otrolig hantverksskicklighet nu också!

Det finns mycket bra info på nätet (och såklart på biblioteket!). De som vill köra det digitala spåret kan kolla vidare på Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Tutankhamon). Sök på Howard Carter och Lord Carnavon. Fascinerande historier!

Katja var kanske i yngsta laget för att ta till sig något av utställningen. Men, vad som fastnat kommer fram i någon teckning då man minst anar det! Det som blev hennes största triumf just då var att knappa in montrarnas korresponderande nummer på ljudguiden.

 Att bemästra tekniken: "Flow"!

Lisbeth och jag kom fram till att vi borde ta oss hit igen för att ta in det vi missade. Vilket unikt tillfälle att se dessa skatter!

Då vi ändå var i krokarna, ville jag passa på att titta på Emporia. Inte för att "shoppa" utan för att framförallt se parken på taket. Det ägarna gjort bra är att inte enbart satsa på konsumtion på detta köpcentrum utan också ge besökarna ett estetiskt tilltalande intryck.

 Enkelt nöje för Katja - att åka upp och ned en gång med "vattenhissen" i tryggt sällskap med Farmor.

Ett kort besök högst upp på takets utsiktspunkt då det blåste rejält den här vinterdagen den 2 februari.

 

Utsikt från Emporias tak.

Efter ett välbehövligt näringsintag på Max styrde vi stegen hemåt på trötta ben. Katjas sammanfattning av dagen: "Det har vatt en lång dag för ett litet barn". Det lät så himla vuxet och förmodligen har hon hört någon vuxen säga just det.

Gästbloggat av Claes

Knutschkugel och Meinem Bärchen

Redan tidigare i veckan hade jag fått en "förvarning" om den förestående julgransplundringen. Bland de saker som åkte ned i söndags från sin plats som juldekoration, var dessa två hjärtan som vi nyligen köpte i Berlin.

En liten språkövning - hur uttalas "Knutschkugel"? "Just put your lips together and blow" skulle man kunna säga med tanke på nedanstående bild. Fast det citatet yttrade Lauren Bacall till Humphrey Bogart i filmen "To Have and Have Not" från 1944 och har inte mycket med kakor att göra.

Lisbeths putmun fångade jag precis då hon uttalade "Knutschkugel". Den något undrande minen kommer sig av att hon ännu inte helt förstått betydelsen. På svenska skulle jag vilja säga ungefär "Pussgurka". På engelska översätts "knutschen" med "smooch" vilket bland annat kan bli "dansa en tryckare" på svenska. Det är kul med språk.

Det andra hjärtats text betyder "till min lilla björn". Björnen ingår som bekant i Berlins stadsvapen.

Knutschkugel var förresten också smeknamnet(!) på BMW´s Isetta (1955-62). Den bilmodellen var så liten att man inte kunde undvika att gnidas mot varandra och kanske till och med pussas...

Kakornas etikett väckte viss munterhet. "Hinweis: Kann Aktivität und Aufmerksamkeit bei Kindern beeinträchtigen!" - Tips: kan orsaka aktivitet och uppmärksamhet hos barn!

En sak är klar i alla fall - man måste ha ganska starka gaddar för att rå på dessa pepparkakor!

Gästbloggat av Claes

My Life as a Turkey

Vad gör man en trött morgon första dagen på det nya året? Att regnet strilar ned och sporadiskt smattrar på plåttaket bidrar inte direkt till att man längtar ut på en uppfriskande promenad. Förutom sen frukost, som alla lediga helgmorgnar, tittar vi ibland på ett stimulerande TED-talk eller en slumpvis vald dokumentär på SVT-play (tack-och-lov för reklamfria, ouppstyckade program!). Min första sökning denna morgon ledde till två korta dokumentärer om Jordens skatter (guld och diamanter) som båda var intressanta men hade en mörkare historia som inte var så upplyftande.

Vi ville ha något som piggade upp! Än en gång hände det sig så att vi fastnade för en högklassig dokumentär producerad av BBC. Denna morgon blev det: "My Life as a Turkey". 

En trailer kan ses på YouTube (http://www.youtube.com/watch?v=eK8UQ4Z52KQ). Hela programmet ligger kvar i 4 dagar på SVT play: http://www.svtplay.se/naturfilm.

Kort beskrivning på SVT: "Biologen Joe Hutto hade en dröm, att föda upp en kull vildkalkoner på sin gård i Florida. En dag blev drömmen verklighet – och Joe upptäckte vilken totalt uppslukande uppgift det är att vara kalkonförälder."

Det är inte ofta vi tittar så koncentrerat och så till den grad att vi glömmer frukosten! Programmet hade så många dimensioner så det är svårt att ge det rättvisa i en kort beskrivning. Både vi som åskådare och forskaren Joe Hutto kom till insikt om att vi är "halva" varelser om vi missar kontakten med naturen.

 

Många fördomar raserades och vi fick inblick i en annan värld genom forskarens kunskaper och slutsatser och filmarens fantastiska bilder.

Gästbloggat av Claes

Lisbeths kommentarer:  

En underbar film. Vilket tålamod hos både filmfotografen och Joe Hutto!

För mig som språknörd är det fascinerande att höra Joe Hutto berätta om kalkonspråket och hur han efterhand lär sig förstå och tala det rätt bra.

Jag minns den enda gången jag har sett vilda kalkoner. Det var i november 2000, när jag bodde i  Croton-on-Hudson norr om New York, hos Jewell (Handy Gresham Nemiroff). Huset låg på en höjd utanför själva Croton, i skogsbrynet, med höga tulpanträd på tomten. Vi såg ofta rådjur där, men inga kalkoner. Plötsligt en dag när jag tittade ut genom panoramafönstret gick det en flock vildkalkoner där ute bland tulpanträden lugnt strosande. Detta hände varken förr eller senare under alla gångerna jag besökte Bob och Jewell i Croton (mellan 1970 och 2004). Det märkliga var att de uppenbarade sig just den dagen då kalkonen står i centrum i USA: Thanksgiving Day!  Jag blev så glad när jag såg dessa överlevare.

Nyårsfyrverkeri i Lundagård

Gott Nytt År till er alla!

Efter en god middag begav vi oss till Lundagård på Nyårsaftonen. Efter ett visst slalomarbete genom folkmassorna kom vi fram lagom till tolvslaget och fyrverkeriet framför Universitetshuset.

Ett smakprov på det praktfulla skådespelet:

Gästbloggat av Claes