Engagerade kulturarbetare och andra startade en informationskampanj och ett upprop 2009: Rädda Norrvikens trädgårdar! Webbsidan visar maktspelet och de alternativa lösningarna som kördes över av kommunstyrelsen i Båstad, vars ordförande var tjänstledig från - PEAB.
För några dagar sen, den 22 februari 2012, kom beskedet om försäljningen. Här är en rätt avslöjande artikel som jag såg nu: "Underpriset är en skandal" . Där framgår det att "Lilla Båstad har massiva expansionsplaner för området och planerar en helt ny stadsdel med fastigheter för 500 personer." Bo Nilsson, den ansvarige projektledaren på PEAB, säger:
– Vad gäller trädgårdarna kan det bli spa, rekreation, eller kanske ett område för de boende. Det enda säkra är att trädgårdarna inte kommer att fungera som förut."
Faster Ann brukar inte skriva insändare, men nu gjorde hon det och skickade in till Helsingborgs Dagblad. Har de publicerat den tro? Här är den i alla fall:
"VILKET FÖRRÄDERI MOT NORRVIKENS TRÄDGÅRDAR!
Norrvikens trädgårdar var för mig och min familj, vänner och gäster under flera decennier det stora utflyktsmålet i nordvästra Skåne. Stilträdgårdarna var unika och välkomponerade medan den omgivande naturen gav trädgårdarna en säregen stämning och skönhet.
Det som nu håller på att hända är fullkomligt obegripligt.
För oss som inte är Båstadsbor har Norrviken varit ett lika självklart turistmål som t.ex. Sofiero eller Louisiana i Danmark . För Bjärehalvön tillkommer dessutom ett stort kulturellt arv genom att profiler som Birgit Nilsson, Märta Måås-Fjetterström och en lång rad andra artister/konstnärer har satt sin prägel på orten, för att inte nämna Norrvikens grundare Rudolf Abelin . Men Abelins insatser, som t.ex. folkbildare, livsfilosof, trädgårdsarkitekt med fruktodlingar har man tydligen glömt bort när man trampar på hans livsverk och tillåter en fullständigt vettlös exploatering av trädgårdarna, enl. nya rapporter.
Hur kan någon tro att en bebyggelse med villor i strandkanten eller ett stort hotell mitt i trädgårdarna ” ska rädda Trädgårdarna”? Hur kan man sälja ut ett område med internationellt känt varumärke som Norrvikens trädgårdar för 7-10 milj. SEK.? Vad blir kvadratmeterpriset?
Det är knappast omsorg om Båstads anseende som turistort eller kulturcentrum som drivit Norrvikenstiftelsen resp. Båstads kommun till ett så drastiskt beslut som att sälja ut sitt främsta kulturarv. Vad ligger bakom??????
Varför har man inte lyssnat på realistiska förslag att t.ex. göra trädgårdarna till ett kulturreservat med EU-stöd, eller bygga ett kulturcentrum, som Båstad med lätthet skulle kunna fylla med högkvalitativt innehåll?
Ann Voigt"
- - -
Detta påminner mig om när min numera bortgångna men oförglömliga vän Lucille som 90-åring kedjade fast sig i sin rullstol invid fyrtornet - Concord Point Lighthouse - i rekreationsparken vid Chesapeake Bay, Havre de Grace, Maryland, när hon fick nys om att kommunen skulle sälja parken till en privat markexploatör som planerade att bygga en stor restaurang (650 kvadratmeter) med P-plats vid den historiska fyren.
Jag minns inte hur många dagar hon kedjade fast sig, men hon sa till mig att hon var beredd att vara kvar så länge det var nödvändigt och om det blev för kallt längre fram mot hösten skulle hon kontakta campingutrustningsföretag och fråga om de ville sponsra henne med tält. Det behövdes aldrig, för genom att det som skulle skett i hemlighet utan allmänhetens vetskap uppdagades och Havre de Grace-borna mobiliserades, avvärjdes hotet mot den vackra parken. I alla fall den gången. (Undrar hur det gått sen dess...) Lucille bidrog till stor del genom att hennes protestaktion kom i tidningen.
Om du klickar på urklippet ur lokaltidningen The Record från den 17 september 1999, ser du Lucille i samspråk med en ung mamma från orten. I texten motiverar hon sitt engagemang med att den stora byggnaden helt skulle förstöra Concord Point-parkens fridfullhet, skönhet och historiska betydelse, och att även om hon har hälsoproblem har hon dem ju lika mycket om hon sitter hemma...
