En sten på fjället

Så mycket att upptäcka på en enda sten...

Midsommar i Abisko

Var är vi och vart ska vi? Jo, vi sitter och gungar i linbanan uppför fjället Nuolja i Abisko. Det är Midsommarafton och vi är långt ovanför polcirkeln, i midnattssolens land. Runt midsommar bor vi två dygn på Abisko Turiststation med Nuoljafjället på ena sidan och Torneträsk på andra. (Träsk är stor sjö här uppe, språklärarens kommentar till sydsvenskar).

Det är allra första dagen på linbanans sommarsäsong och vi har tur - ingen vind, klar luft, utsikt hur långt som helst.

Den mytomspunna Lapporten

Undrar hur Emil har det där hemma i Skåne, nu när April och Katja är hos släkten i USA. Undrar om det går att ringa här mitt i vildmarken.

Det går! "Hej Emil, Glad Midsommar!"

På fjället har naturen vaknat till liv och vår dag där blir helt underbar. Vi får med oss ett stort fång bilder av fjällblommor. Och vi träffar också några lämlar. (Det är visst lämmelår i år.) Och en fjällabb som försöker få oss bort från sitt bo. Det blir ett bildreportage från fjällen så småningom...

Här har Claes hittat en lappspira

Lappspira och mycket mycket mera

Längs Kungsleden vid Abiskojokk

Vid Abiskojokk på Kungsleden finns sedan några år en pilgrimsled till minne av Dag Hammarskjöld och med citat av honom på meditationsplatser som den här.

"Den längsta resan är resan inåt."

Regnmakerskan

Katja var med oss i kolonin idag. När vi skulle vattna trädgården ville hon förstås spruta på Claes, men han stack in i stugan så det blev fönstret som i stället utsattes för en jublande regnattack.



Sen hittade hon paraplyet inne i stugan och satte sig i Claes knä och informerade honom om att det regnade så de måste fälla upp paraplyet. På den blå himlen gled vita små ulliga moln fram i sakta mak. Men för Katja regnade det "på låtsas", vilket är nästan på riktigt för en fyraåring full av fantasi.

Medan hon satt där med Claes under det skyddande paraplyet, berättade jag sagan om den farliga jätten som förtrollade små barn till grodor (eller vad det var) genom att titta på dem med sitt onda öga, och om hur en liten flicka (som råkade heta Katja) löste alla barnen ur förtrollningen genom att fälla upp en paraply med en spegel ovanpå så att jättens onda öga drabbade honom själv. Ska visa henne bilden i Min Skattkammare någon gång.

Den röda tutan som Katja höll i handen skrämde bort häxor, sa hon och blåste i den lite då och då. Prinsesskronan som hon fick i söndags på sitt födelsedagskalas hade hon på sig vad hon än gjorde. Lite på sned ibland, men vad gjorde det!

Det nya livet börjar!

Jag går i pension! Efter alla dessa år som lärare! På Komvux Pauli är jag en av åtta som går nu. Sju är kvinnor och de flesta av oss är språklärare. I fredags fick vi språkare en fin korg av kollegerna, och igår avtackades vi officiellt med kristallskål från Malmö Stad, presentkort och en underskön bukett.


Efter personalmötet igår gick vi alla till Gränden, en restaurang som för mig var en helt ny upptäckt trots att den funnits länge. Hur har jag kunnat missa den?! Den ligger ju så centralt, nära Gustaf Adolfs Torg, på Stadt Hamburgsgatan 2. Vilket ställe! Rätt miljö för att fira Claes' födelsedag i juli! Sen är det inte långt till Södertull där vi kan ta en tur på Malmös kanaler med Flotten i sommarkvällen. Något att se fram emot...

Imorgon ska jag låna Emils och Aprils bil och hämta mina böcker och pärmar i skolan. Kommer jag någon gång att få nytta av alla dessa texter, lektionsplaneringar, övningar, alla pärlor som jag vaskat fram genom åren? Ja, en del, så småningom, det tror jag nog. Kanhända kan jag hoppa in som lärarvikarie i Lund-Malmöregionen ibland. Kanske ge privatlektioner. Kanske lägger jag upp lite språklektioner på min blivande webbsajt - engelska på olika nivåer, nybörjarkurser i franska, tyska, spanska, finska. Det blir roligt, i alla fall för mig själv!

Sen kommer det säkert att finnas material för webbartiklar och kåserier om pedagogik och den svenska skolan så som jag upplevt den under flera decennier. Där finns mycket stoff!

Men till att börja med får allt material ligga undanstoppat i förrådet. Jag har andra planer för det närmaste året...

Hurra! Det långa sommarlovet börjar!

Glad pingst med en piruett i kolonin!

Himlen i ett ölglas

Vi var i kolonin igår på Kristi Himmelsfärds dag och bara njöt av livet. Pysslade med trädgården, grillade, tog en kall öl och satt och pratade.

Ibland satt vi helt tysta och såg på molnen där högt uppe och grönskan här runt om oss. Skamlöst lättjefullt. Vi var tillfreds med våra jordeliv.

Jag hade Ellas sång (och Diana Kralls och Peggy Lees och Celine Dions och Frank Sinatras m fl) i huvudet:

I've got the world on a string
Sittin' on a rainbow
Got the string around my finger
What a world, what a life
-- I'm in love

Rätt vad det var fick Claes en ingivelse. Han lyfte upp sitt glas mot himlen med ena handen och höll kameran tätt inunder det med den andra. Det var så de här två vackra bilderna kom till.

Min favorit

Claes favorit.
Klicka för förstoring!

Couac-ac-ac et culture

Apropå Universitetsplatsens fontängrodor i Claes' senaste inlägg:

Små grodorna är lustiga att se...

Många besökare i detta land har vid vissa högtider med förundran noterat hur vuxna till synes normala och välanpassade människor sjungande hoppar runt efter varandra i en ring - och då och då viftar med händerna vid öronen och vid baken - och sedan framstöter ett knackigt ljud gång på gång: koackackack koackackack koackackackackack koackackack koackackack koackackackackack.

Besökarna upplyses i bästa fall om att detta är en omistlig beståndsdel av vårt svenska kulturarv.

Fast egentligen är "Små grodorna" ett exempel på fransk-engelskt kultursamarbete! Ja det var ju inte precis avsikten förstås, när engelsmännen tog och ändrade orden i sin ärkefiendes revolutionsmarsch så att Au pas, camarade (I takt, kamrat) blev Au pas, grenouilles (I takt, grodor). Frogs är ju det brittiska öknamnet för the French.

Detta och mer står i Wikipedias artikel om "Små grodorna"...