Det kan man kalla för Resa!

För ca ett år sedan kunde allmänheten följa en resa av ett mer annorlunda slag. Ett helt hus fick maka på sig för att ge plats åt byggarbeten på Bagers plats i Malmö.

I slutet av oktober 2011 var det dags för en ny resa för att återställa den Q-märkta Hamnmästarbostaden till sin ursprungliga plats. Det 650 ton tunga huset färdades de 200 metrarna på en och en halv timme.

Vad denna "taxi-färd" kostade vet jag inte men mycket imponerande ingenjörskonst var det i alla fall! Tekniken har funnits en lång tid men det är en lite speciell process med ett kulturmärkt hus från 1835.

Flytt av hus på detta sätt går så varsamt till att man kan låta allt stå orört inne i huset utan att packa ned något i flyttlådor. Något att tänka på när man själv flyttar och råkar krascha den där fina vasen, trots försiktig hantering!

Gästbloggat av Claes

Flockmentalitet i Paradiset

När man talar om flockmentalitet gäller det verkligen de flygfä som befinner sig kring Lundagård. Denna morgon, vid 7-tiden, fanns det säkert de som inte tyckte kvarteret Paradiset levde upp till sitt namn på grund av alla kajor / råkor som fyllde ljudbilden. Det går att uppleva större flockar men denna lät mycket ändå!

För min del kan jag inte sluta fascineras av dessa väldigt sociala varelser. På dagtid är de ganska orädda då de pickar efter något ätbart på gräsmattor och bland löv.

Kan till och med beundra den skata som stal en grillkorv från oss i kolonin i somras (klicka på ordet "skata" så kommer ni till inlägget). Fick den rackaren på bild precis i stöldögonblicket. Tack för att jag fick en historia att berätta om på jobbet!

Gästbloggat av Claes

Happy Halloween!

Hus på Jois o Tims gata i Cambridge, Massachusetts inför Halloween

Höstkonsert med Lunds Studentsångare

Då jag anlände till helgjobbet på Lunds Universitet i går, låg dimman tät och stundtals kunde man knappt se AF-borgen.

Det var dags för Höstkonsert med Lunds Studentsångare! Världsmästarna i körsång (de vann första pris i kategorin manskör under kör-VM i Kina 2010) är suveränt duktiga i sig och det hade varit njutbart att enbart lyssna på dem. Men som brukligt är (sedan 2006) delas det högtidligen även ut ett solistpris á 150.000:- som är sponsrat av Tetra-Laval. Varför priset delas ut till just denna person ges det en förklaring till vid överlämnandet av checken. Publiken får som alltid en chans att själva bli övertygade av pristagarens skicklighet "in person".

Årets pristagare heter Anna Larsson.

Före konserten var det dags för riggning av teknik (det mesta skötte studentsångarna själva), soundcheck, genomgång av rutiner, låsning, larma av, hänga av slaget på stora uret (vacker sång ska ju inte störas av ett högljutt "DONG! - slag för varje timme...) och fotografering.

Detta klipp är taget med min gamla skruttiga mobil - därav kvalitén.

Hann med att ta ett foto då kören och Anna Larsson övade i den tjusigt upplysta Aulan. Prick klockan 19.30 släckte jag ned hela Aulan (förutom strålkastarna) och tände sedan endast den främre ljuskronan. Mycket effektfullt och det tidigare publikmumlet tystnade i spänd förväntan.

...och här är ett klipp. Vid ett sådant här tillfälle tenderar man att glömma allt slit det varit med återmöbleringen från konferensen i fredags. Är kanske inte ett större opera-fan men det var mycket vacker sång de bjöd på - Lunds Studentsångare och Anna Larsson. Världsklass!

Passade på att fråga Anna Larsson efter repetitionen om hon var nöjd med lokalen och akustiken. Hon intygade sin nöjdhet med ett strålande leende som om ett "ja" inte var nog. Stannade så klart en stund och lyssnade innan jag lämnade över ansvaret till Securitasvakten.

Gästbloggat av Claes

Harvard - Van Jones

Nu är jag hos Joi o Tim i Cambridge. Kom i onsdags efter 4 timmars behaglig bussresa från New York och stannar i 3 dagar.

Joi mötte med den glada överraskningen att Van Jones just den här onsdagen skulle hålla föredrag på John F. Kennedy School of Government som är en del av Harvards Institute of Politics. (Det är där Tim jobbar som arkivarie på biblioteket, så det var han som tipsade oss.)

Vem är Van Jones o hur känner vi honom? Jo han liksom Joi medverkade i konferensen om Race & Democracy i Stockholm 2000, som Jois mor Jewell Handy Gresham tog initiativ till. Jag var "the Swedish liaison" för konferensen, stationerad hos Jewell i Croton-on-Hudson under förberedelserna. Här är lite info om den konferensen:

Som vanligt, klicka på bilden för förstoring

Ett heldagsseminarium i ABF-huset ingick i programmet, liksom möte med Integrationsministern (Mona Sahlin) och andra på Rosenbad, besök i Rinkeby, halvdagsseminarium på Södertörn, mm.

Deltagarlistan

Vem Van Jones är kan du googla om, men annars framgår det tydligt av presentationen som vi fick på the Kennedy School:


Hela föredraget filmades. Jag ska ta reda på länken och skriva in den här. Van Jones tog bl a upp Occupy Wall Street och Teaparty, de två folkrörelserna som är mest uppmärksammade just nu. Det var lite svårt att uppfatta allt han sa, så jag behöver höra föredraget igen. Frågestunden efteråt vill jag också analysera i lugn o ro vid ett senare tillfälle.

Det var många som ville prata med Van efter föredraget.

Vi hade en pratstund med Wesley Gordon från Mississippi, som tillsammans med sin kompis i gul skjorta hade tagit initiativet till att bjuda in Van Jones. Från Mississippi till Harvard! Ja, det är två olika världar, sa han.

Wesley är en av alla "young, gifted and black" som nu kan skörda frukterna av medborgarrättsaktivisternas svåra och farliga kamp för rätten till utbildning, rätten att rösta och andra till synes självklara medborgerliga rättigheter.

Nästa år är det femtio år sen James Meredith lyckades forcera rasbarriären och blev den första afroamerikanska studenten på University of Mississippi (sen Rekonstruktionstiden, dvs. 1865-1875, decenniet efter inbördeskriget).

Wesley, Harvardstudent från Mississippi

Ett kul återseende! - Van, Joi och jag

Occupy Wall Street: 4-dollarsedel

Besökte Zuccotti Park och Occupy Wall Street i måndags 24 okt. Intervjuer och bilder kommer så småningom. Här är ett litet konstverk som en av ockupanterna gav mig, the Perception Dollar. Du kan se den i stort format om du dubbelklickar:

"Har ni fest eller?"

De 15 oktober fick jag så chansen att återse Boelspexarnas spex Henry VIII. Publiken bjöds på en hel del nyskrivna nummer och jag var helnöjd med resultatet! Att jag hade ont i mungiporna efter alla skratt är väl ett gott betyg?

Fick biljett på första parkett till på köpet!

...och ett fint program som jag gärna har som minne!

Den 19 oktober upptäckte Lars-Göran (min kollega) att kransarna hade fått sällskap av ett gäng ballonger runt halsen på en av sfinxerna.

Var det en slump eller hade en företagsam student tagit sig upp på taket med hjälp av byggnadsställningarna som tillfälligt står vid huset och förskönat den ena damen? Om man utför en sådan bedrift finns det förmodligen ett bildbevis på denna bragd på någons blogg eller facebooksida...

Så var det dags att plocka ned kransarna den 21 okt. Den rutinerade sfinxklättraren utförde operationen utan säkerhetslina (ja, det är ju trots allt han som klättrar först upp och fäster säkerhetsutrustningen så att bekransaren kan göra sin klättring). Ballongresterna fick också finna sig i att bli avlägsnade vid samma tillfälle.

Gästbloggat av Claes