Blommeröd Arabstuteri

Det kom en inbjudan...

Från vem var ett mysterium under några dagar. Grämde mig mycket över datumet eftersom jag skulle jobba under en konsert i Universitetsaulan den dagen. Till min stora lättnad ville min kollega överta ansvaret. Utan en sekunds tvekan tackade jag då "Ja!" till inbjudan! Hade visserligen missat att fråga om Lisbeth kunde men inför möjligheten till en trevlig MC-tripp, "visste" jag att hon inte skulle vara svår att övertyga.

Nu blev det så att vi till slut åkte tåg och buss till Blommeröd i stället. Inte direkt ståndsmässigt men chauffören på den lilla "Ringlinjebussen" visade sig vara en guide av rang och berättade fakta för oss 4 passagerare oavbrutet under den knappt 10 minuter långa resan. Han hade tidigare jobbat som taxiförare och kört många hästintresserade, prominenta och penningstarka kunder till Blommeröd Arabstuteri.

Hade delat med mig om helgplanen på jobbet och blev mer och mer varse Arabstuteriets status ju mer vi kollade upp om denna fantastiska plats. Vi blev avsläppta direkt utanför grindarna av den serviceinriktade chauffören. Dagen var redan lyckad för Lisbeth då vi välkomnades av två unghästar i första hagen. Att stället är stort insåg vi då det var en halvtimmes promenad kvar att gå innan man nådde fram till själva stallet.

En del personer träffar man inte så ofta men de förblir ändå vänner och en sådan är min "inbjudare" Ebba Stiernswärd. Tack! Ebba för det - vilken härlig dag det blev.

Med ryggen mot Ringsjön öppnade sig denna vackra vy med framlidne Erik Philip Sørensens bostad till höger.

Vy från stigen

Värdinnan Vicke introducerar sina vänner som representerar "Spirit of Maya" (Susanne M Johansson), "Lejondolken" (Helle Palmstierna / Ann Hagemann) och Lasse Kjellberg (Träkonstnär).

Solen sken, vacker miljö, mumsiga kanapéer (en eloge till Vicke!), modevisning av klass, härligt mingel, en fantastisk hästshow - så många dimensioner den här dagen innehöll.

Ett urval av alla plaggen från "Spirit of Maya" som visades. En detalj som imponerade på mig var miljötänket (att plaggen utöver det var vackra är inte oväsentligt). Tänk att det går att göra något så vackert av bambufibrer (den gröna dressen i ovanstående klipp).

Det som slår mig, så här i efterhand, är att det alla hade gemensamt (även många av gästerna) var att de hade "Why!" som sin viktigaste drivkraft istället för "What" och "How". Låt mig förklara genom att att ge er en länk till ett TED-Talk med Simon Sinek. Föredraget handlar i korthet om varför vissa personer/företag lyckas där andra misslyckas. Förklaringen är att de drivs av en passion / vision och inte i första hand av vinstintresse.

"Lejondolken" visade upp sin kollektion med nytolkning av gamla skånska allmoge / flamsk-vävnader.

Ett av Lasse Kjellbergs verk. Kärleken till materialet och utmaningen att locka fram vad som döljer sig därinne i träbiten driver denne träkonstnär. Jag önskar att jag kunnat presentera den humoristiska sidan av konstverken.

På vägen till gården upptäckte vi detta träd. Naturens egna konstverk. Exponerade, sköna former som kurviga ben. Frestande att röra och känna.

Den skicklige tränaren Edward (Edek) Jazwinski förtjänar all respekt och uppskattning!

Gästerna samlades i spänd förväntan på hästuppvisningen vid hagen

Vicke presenterade stolt två av sina skyddslingar. Så mycket passion det ligger bakom allt arbete! Jag låter videoklippet tala för sig självt.

Det här hade Far gillat som inte missar en enda hästshow på TV! Ska visa filmerna vid första bästa tillfälle och jag är säker på att det faller Mor i smaken också.

 

Lyckliga hundar i frihet, plaskande i Ringsjöns vatten

Sista programpunkten för oss var att hälsa på alla ston med föl i stallet. Här är så fint att det ibland hålls bröllopsmiddagar här (fast utan hästar då).

Det är något visst med hästar! Kraftfulla, kloka, graciösa och vackra.

 

En trappa upp fanns denna hyllning till grundaren Erik Philip Sørensen. Hans signum var hans hattar och en del av dessa pryder nu väggen på ovanvåningen. Låttitlar jag kom till att tänka på var "Wherever I lay my hat" med Paul Young, "You can leave your hat on" med Joe Cocker eller "The way you wear your hat" med Frank Sinatra. Analysera inte texterna för mycket...

En fin hyllning till Securitas och Blommeröd Arabstuteris grundare!

Gästbloggat av Claes