En skruv lös

Nu är vi i Paris! Vår hotellbokning var lite av en chansning - en balans mellan läge och pris.

Vid ankomst till Hôtel Exelmans på 73 rue Boileau fick vi ett rum på andra våningen. Bestigningen uppför den smala trappan (ingen hiss) var vansklig, speciellt med tunga resväskor. Ingen trevlig utsikt mot innergården men OK ut mot den lugna gatan. Vi fick vad man kan förvänta sig för pengarna. Klockan var ganska mycket men vi hittade en bar i kvarteret som fixade två jättegoda "Croques Monsieur" till oss som "nattamad".

Efter första resdagen avklarad var det skönt att glida ned i sängarna utan krav på att behöva stiga upp en viss tid. Bläddrade förstrött bland TV-kanalerna och fastnade för en gammal klassiker, "Döden på Nilen" med David Niven, Peter Ustinov, Mia Farrow, Bette Davis och Angela Lansbury för att nämna några. Något att berätta för Josef Jařab (som har träffat Peter Ustinov). Se inlägg från Tjeckien (klicka på länken).

På fredag morgon skulle Lisbeth försiktigt hänga upp sina glasögon på sänglampan (nattduksbord saknades) varvid hela armaturen (nja, skärmen saknades...) ramlade ned och dinglade ömkligt i kabeln. Inte så konstigt skulle jag vilja säga då plugg och skruv hade väldigt god plats i väggen om man uttrycker det milt.

Även om jag gjort insatser med min oumbärliga Leatherman på andra lösa skruvar på rummet, fick detta bli en felanmälan till receptionen. Det visade sig att åtgärden var komplicerad och vi blev erbjudna ett annat rum. Efter lite diskuterande fick vi ett mycket bättre rum på bottenvåningen med direkt utgång och utsikt mot trädgården!

"Vi har kommit upp oss genom att komma ner" som Lisbeth uttryckte det.

Trädgården har redan blivit vår favoritplats och talesättet "Fortunate fall" har fått en ny innebörd med sänglampans fall.

 "Je suis en vacances"

Gästbloggat av Claes