Igår fyllde Emil år. Jag blir så glad när jag tänker på honom.
Annars jobbade hjärnan för högtryck igår. Det var en intensiv researchdag på Schomburgs arkivavdelning, kl 10-17, med bara kort paus för lunch på Manna's. Det gäller att utnyttja tiden maximalt. Idag o imorgon har de stängt, tisdag är sista dan.
Lördagkvällen firade jag med en Broadwaymusikal, "Memphis". Högklassig show o härlig musik. Det var upplivande! Storyn är inte så märkvärdig, men den visar att man kommit ett litet stycke på väg sen 50-talet när det gäller det rasistiska tänket. "Memphis" handlar om när R&B och rock, "de svartas musik", blev "rumsren" därför att vita ungdomar lyssnade på den och det blev klirr i kassan för de vita producenterna.
Den ena huvudpersonen är en streetsmart vit kille som gillar musiken och introducerar den på en vit radiokanal. Den andra är en svart sångerska som han upptäcker. De blir kära i varandra och vill gifta sig, men det går ju inte i Memphis. Inte i slutet heller. Han stannar i Memphis medan hon gör karriär i New York. För att knyta ihop storyn kommer hon till Memphis på ett gästspel och han får vara med i hennes show och får credit för sin roll i hennes karriär.
Att ta sig hem på tunnelbanan efter mörkrets inbrott har inte varit något som helst problem, inte igår heller. Jag har känt mig mycket trygg här. I Harlem har jag bara bemötts med vänlighet, trots mitt iögonfallande annorlunda utseende. Vilken kontrast till 70-talet! I den här delen av New York finns det numera en bred svart medelklass, många är välutbildade och medvetna, och fler blir det. (Tänker inte ta upp definitionen av medelklass här.)
Jag är mycket nöjd med det här vandrarhemmet. Tack Madubuko för tipset! Eftersom det är förhållandevis billigt är rummet som sagt spartanskt, men läget är toppen och här är rent o tryggt. Och stort gym, gympa med instruktör, ångbastu o torrbastu, simbassäng är gratis för gästerna. Harlem YMCA är viktigt som community center. Förutom vandrarhem är det ett slags Folkets Hus + kom vux + sportanläggning. Får se vad Claes tycker när han kommer hit i början av december.
Mitt rum
Nu är det söndag och jag ska iväg downtown för att se en till musikal på Broadway, matiné kl 2. What a life!
Först en god, billig (7 USD) o näringsrik lunch på Manna's: 
Sen subway på hörnet, så nära! Och det tar bara en kvart att komma ner till Times Square.
På alla tunnelbanestationer finns det mosaiktavlor, men i Harlem är de extra fina. Här är "min" station, Lenox Avenue/135th Street:
En förklaring till högra delen av mosaikväggen 
Jaha, nu är jag som synes mitt i turistkvarteren -
runt Broadway o Times Square, ca 40-46th St.
I "The Drama Bookstore" ser jag något som skulle intressera Claes. Det är nog den enmansdokupjäsen om Steve Jobs o Mac som Susan pratade om.
"Mamma Mia" går fortfarande...
Vilket gytter - men kul!
Matinéföreställningen som jag såg idag var "Billy Elliot" och den var värd varenda cent av biljettpriset på 51 USD. Koreografin - fantastiska nummer! Elton Johns musik. Storyn är också bra. Och hela det fiffiga, fantasifulla spelet. En ren njutning!
Önskar att Emil kunde se den här musikalen - hela scenografin, ljussättningen och alla de tekniska finesserna skulle säkert inspirera honom.
Claes borde se den när han kommer! Den går till januari, så det är möjligt. Sökte efter lämpliga Youtube-klipp av Billy Elliott, men inget av dem gjorde den här Broadwayuppsättningen rättvisa tycker jag.
Vilken weekend!
Utan någon direkt koppling, bestämde jag att det skulle stå "Claes 1 år" på min.
Kunde kolla resultatet av besöket hos frissan (även om det gått en natt på huvudkudden) och det var fortfarande fint. Välsignade teknik som gör det möjligt att "träffas" på distans!
