tisdag 25 januari 2011

I Hänninge

"Nulla dies sine linea" - Det var flera månader sedan jag ville göra det till en daglig vana att skapa ett blogginlägg, men det gick inte då. Nu när jag är hemma om dagarna och har mer tid för lustfylld lek blir det lättare att förverkliga min längtan. Det finns så mycket stoff! Bloggpärmen bågnar och hela tiden händer det mera.

I söndags hände det till exempel att Viveka och jag fann oss festligt firade av Christina och André i Hänninge, Viveka som just fyllt år och jag som fyller P (Pensionsålder) denna veckan.

Claes hade som vanligt med sig några "fynd" till André, denna gången bl a två gamla IBM-skrivkulor.

Vilken upplivande eftermiddag! Den började med en välkomstdrink och dessa läckerheter med Kalixrom:

Att uppleva Andrés konst är alltid ett privilegium. Besöket i hans ateljé gjorde så starkt intryck på mig denna gången att jag stapplade ut därifrån alldeles omtöcknad. Ska inte avslöja hans projekt i förtid. Men det fanns mycket att prata om runt ämnet.


Christina hade gjort en aprikos-tatin - en kulinarisk höjdare. Vi fick receptet och jag tänker bidra till dess rättmätiga ryktbarhet. (Det är förresten Andrés design på fatet, skapat för en Stockholmsrestaurang som hette Martini.)

När det började skymma var det "dreamtime" - digeridoo-dags. Jag försökte få ljud i den "lätta" digeridoon; trombontekniken funkade inte alls. Men Claes lyckades! André har blivit en riktig hejare på digeridoo. Han sa att han övar tre timmar varje dag.

Den som han spelar på här är tillverkad av en svensk! (Jag tror träslaget är alm). Tänk att det finns en digeridooexpert i Skåne som inte bara spelar instrumentet utan också är en framstående arborist som kan tillverka det själv!

När ett träd dör förlorar det inte sin skönhet. Dess trä kan få ett nytt liv. Den stora skålen som arboristen gjort för André av en cancersjuk alms jätteknöl är något av det vackraste jag sett.

Digeridoon "Älgen" som står lutad mot väggen är av björk. När André blåste i den med "tratten" mot golvet vibrerade det under fötterna.

Ljudet är magiskt. Alla tidevarvs URLJUD.

Tack, Christina och André, för den fina födelsedagsfesten!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar