På sin mammas sida har Katja också mycket att brås på.
I senaste numret av Lundagård (Nr 3) handlar "Porträttet" om April och hennes engagemang i Malmös nystartade Roller Derbylag.
En sån kick Roller Derby ger henne! Och vilken kondition hon har fått! "Att vara mamma och 37 år gammal betyder att jag ska ha rotat mig, men istället beter jag mig som en sextonårig high schoolatlet", säger hon. Jag förstår henne. Roller Derby är säkert inte bara en härlig motvikt till allt stillasittande vid skrivbordet efter år av studier, utan ännu mer en chans att få "leka" (play är ju både leka och spela) efter allt ansvar som hon axlat sedan hon blev mamma så ung. Homo ludens.
Just nu jobbar hon annars så mycket hon kan för att finansiera en resa i juni till USA med Katja för att hälsa på familjen där. Hon arbetar med döva som har psykiska problem, som behandlingsassistent. Hon är inte döv själv men växte upp med döva föräldrar och både hörande och döva syskon, så hon var tidigt tvåspråkig (engelska och teckenspråk). Och nu behärskar hon ju tre språk flytande. När hon talar händernas och de tysta läpparnas språk är det jag, språkläraren, som blir stum, fascinerad.
Det är första gången Katja flyger över till släkten i Amerika. När hon kommer tillbaka blir det spännande att se hur mycket engelska och teckenspråk som hon har snappat upp.
Och spännande att följa April - mitt i livet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar