"Vägen till Agave"

Några dagar in i juli insåg jag att möjlighet till säker sol inte var särskilt stor denna sommar. Dystra långtidsprognoser gjorde att jag tog kontakt med mina vänner på Gran Canaria och visst var jag välkommen!

Bokade snabbt en billig flygstol med Norwegian och hade med lite "mutor" i form av några paket knäckebröd av finare sort, grovkornig söt/stark senap, Johnnys senap (bonus) och en packe Sudoku-tidningar. Utöver det slank en flaska whiskey ned i tax-free shopen...

Blev hämtad av Krister och det kändes som om det var i går, då vi i princip tog vid där vi slutade konversationen för 4 år sedan. Färden från Las Palmas till Arguineguin var välkänd men upptäckte att motorvägen delvis fått ny sträckning.

Sudoku-tidningarna blev väldigt väl mottagna av Karin och whiskeyn kom väl till pass senare då vi njöt av utsikten från deras hus. Stresshöjda axlar sjönk snabbt i avslappningens tecken.

En frukostbricka redo att intagas

Utsikten från frukostsoffan

Ville gärna hjälpa Krister med hans byggprojekt men han föredrog att jobba i sin egen kontemplativa takt. Något som vi däremot gjorde tillsammans, var att lösa diverse datorproblem i mängd, utbyta erfarenheter och hitta finurliga lösningar.

En tur upp i bergen blev det även denna gången. Har kunnat följa utvecklingen av Fincan i Las Mesas (på 1700 meters höjd) sedan 1997 då vi först stiftade bekantskap. Kom just på hur stor påverkan Kroppsterapiskolans Massage & Friskvårdskurs på Gran Canaria har haft på mitt liv.

Även om jag aldrig utövade massagen professionellt, använder och förmedlar jag nästan dagligen kunskapen och erfarenheten jag fick där för snart 11 år sedan. Tack, Karin och Krister!

En dag följde jag med Krister på några ärenden till Las Palmas och efter den omvägen kom vi så småningom till fincan på ringliga vägar. Filmade den sista skakiga biten då vi bytte fordon till Landrovern som stod och väntade innanför grinden. Krister guidade påpassligt.

Som goda upptäcktsresande gjorde vi vår egen "dokumentärfilm" under promenaden genom skog och snår. Slutmålet blev den gigantiska Agave-kaktusen där vi gjorde ett improviserat reportage. Krister matade mig med fakta som jag försökte återge så gott det gick. Fick det här med höjden om bakfoten ("3m") då "blomman" blir 7-10 meter hög.

Till sist ett reportage från hamnen i Arguineguin där det känns som att fiskarna blir färre och färre. När vi var där var det dock en tapper entusiast som fick avsättning för sin fångst.

Efter avslutad affär försvann den gamle fiskaren ur vår åsyn till de höga tonerna av en känd Dire Straits-låt. En härlig syn och troligen en, trots allt, levnadsglad typ!

Gästbloggat av Claes