Idag fyller jag 66. Det känns som en dubbelvinst.
Vilken fin dag det har varit! Tack alla! Nytt för mig är alla grattis på Facebook. Det första kom tidigt i morse från Emil - det var en fin start! Via mail, telefon, sms kom grattis som gjorde mig glad. De äldsta i familjen, faster Vera och Ruth, gladde mig med hälsningar som kom i brevlådan.
Viveka och Lotta bjöd mig på både bio och födelsedagstårta. Vi såg en mycket bra fransk film, Pojken med cykeln, på Kino, matinéföreställning. Sen gick vi hem till mig för att njuta av budapesttårtan.
Hemma väntade Claes med en överraskning. Han hade skyndat sig hem från jobbet för att hinna sätta upp det här:
Jag ska åka luftballong!
Claes har åkt (åkt eller flugit?) två gånger och det har verkat så härligt. Jag har tänkt att det skulle vara spännande att uppleva det någon gång i livet, men inte trodde jag det skulle hända i år. Han följer med, det känns tryggt. För lite pirrigt är det.
Så denna sommaren ska vi sväva över det vackra skånska landskapet. Jag kan riktigt höra Edvard Perssons "Ja det är min liv och kniv alla tiders perspektiv när man ser det lite grann så här från ovan."
När jag kollar hela texten på den gamla godingen, "Jag e en liden gåsapåg från Skåne", upptäcker jag att den skrevs under andra världskriget. Här är hela texten. Min födelsedag är ju numera också Förintelsens minnesdag, så det har också varit en dag av påminnelser om krigets fasor. Glädjens mörka botten. Men det ska jag inte ta upp här.
Kanske var det för att jag sett hur våra nyårs-Khom Loy-lyktor hade stigit till väders när de blivit tillräckligt fyllda med hetluft som jag såg en direkt koppling till rubriken på dagens Metro:
Vilken fin dag det har varit! Tack alla! Nytt för mig är alla grattis på Facebook. Det första kom tidigt i morse från Emil - det var en fin start! Via mail, telefon, sms kom grattis som gjorde mig glad. De äldsta i familjen, faster Vera och Ruth, gladde mig med hälsningar som kom i brevlådan.
Viveka och Lotta bjöd mig på både bio och födelsedagstårta. Vi såg en mycket bra fransk film, Pojken med cykeln, på Kino, matinéföreställning. Sen gick vi hem till mig för att njuta av budapesttårtan.
Hemma väntade Claes med en överraskning. Han hade skyndat sig hem från jobbet för att hinna sätta upp det här:
Claes har åkt (åkt eller flugit?) två gånger och det har verkat så härligt. Jag har tänkt att det skulle vara spännande att uppleva det någon gång i livet, men inte trodde jag det skulle hända i år. Han följer med, det känns tryggt. För lite pirrigt är det.
Så denna sommaren ska vi sväva över det vackra skånska landskapet. Jag kan riktigt höra Edvard Perssons "Ja det är min liv och kniv alla tiders perspektiv när man ser det lite grann så här från ovan."
När jag kollar hela texten på den gamla godingen, "Jag e en liden gåsapåg från Skåne", upptäcker jag att den skrevs under andra världskriget. Här är hela texten. Min födelsedag är ju numera också Förintelsens minnesdag, så det har också varit en dag av påminnelser om krigets fasor. Glädjens mörka botten. Men det ska jag inte ta upp här.
Kanske var det för att jag sett hur våra nyårs-Khom Loy-lyktor hade stigit till väders när de blivit tillräckligt fyllda med hetluft som jag såg en direkt koppling till rubriken på dagens Metro:
Så här gick det till när jag kom hem med Lotta o Viveka o såg ballongen i taket:
Firandet fortsätter hela helgen. Imorgon lördag ska vi till Monbijougatan. Emil jobbar, men April o Tabatha bjuder på födelsedagsfika kl 2. Sen tar vi med oss Katja till Hyllie Arena för att se Cirque du Soleil! (Egentligen vår julklapp till henne och varandra.) Det blir en höjdare!
På söndag kväll när de ska hämta Katja kommer hela familjen och vi äter middag tillsammans här.
Vad det är roligt att fylla 66!
På söndag kväll när de ska hämta Katja kommer hela familjen och vi äter middag tillsammans här.
Vad det är roligt att fylla 66!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar