Selma, Anna, Elise och Lena

Den 30 januari skrev Per Svensson i Sydsvenskan om en litterär bragd. Artikeln fick mig att spärra upp ögonen och sätta söndagskaffet i vrångstrupen.

När Selma Lagerlöf bodde i Landskrona fick hon två vänner som hon höll kontakten med livet ut: kollegan på flickskolan, Anna Oom, och den socialt engagerade sparbankskamrern Elise Malmros. Med undantag för Lagerlöfs brev har deras brevväxling inte publicerats förrän nu!

Det är en granne till Pappas Ruth på Kungsgatan i Landskrona, Lena Carlsson, som samlat, sorterat och skrivit av 800 brev, tillkomna mellan 1886 och 1937, och gett ut dem i två vackra band med illustrationer (fotografier, tidningsurklipp mm) och kommentarer. Sammanlagt 900 sidor. Vilken skatt!

Det första bandet kom ut för ett och ett halvt år sen och det andra kom i fjol, men det är inte förrän nu som recensionen kommer i SDS! Trots att detta gäller en av Sveriges största författare genom tiderna och trots att böckerna är av så hög kvalitet både till innehåll och form! Orsaken är väl att Lena Carlsson gav ut dem på eget förlag. Per Svensson är värd en eloge för sitt erkännande: "Att vi här på kultursidan först nu uppmärksammar denna skattkammare, detta praktverk, är en oförlåtlig underlåtenhetssynd. Jag ställer mig härmed i skamvrån."

Här kan du läsa artikeln om Selma, Anna och Elise! (Ja, tryckfelsnisse ställde till det i rubriken.)

En vecka efter den där söndagsartikeln kom Claes hem med ett stort paket från Adlibris. Det var Selma-boken! En tidig present på Alla hjärtans dag, sa han.

Sedan dess "får jag brev" - läser Selmas, Annas och Elises brev till varandra - varje dag! Det är ett privilegium att få lära känna de här tre intressanta och varmhjärtade väninnorna - och speciellt roligt att tänka mig dem i mina egna barndomskvarter.

Tack Lena för din kulturgärning! Och tack Claes för din omtänksamhet!